Företag, organisationer och enskild näringsverksamhet från Bolagsverket och SCB, med kompletterande LEI-uppgifter. Enskilda näringsidkare visas med ett eget profil-ID, postort och utvalda verksamhetsuppgifter; personnummer och detaljerade adresser publiceras inte.

Tätort · Uppsala · Uppsala län

Uppsala

Uppsala är en tätort i kommunen Uppsala (Uppsala län). Folkmängden var 178 397 år 2025 och arealen 45,79 km². Postnummer: 741 51, 741 52, 741 74, 741 76 och 274 till. I vårt företagsregister finns 46 003 företag med postorten UPPSALA.

Källor: SCB, Wikidata, GeoNames, Bolagsverket och SCB:s företagsregister · uppgifter per 28 oktober 2026.

Uppsala är en stad och tätort i Uppsala län med domkyrkan och universitetet från 1477 som välkända landmärken. Här bodde 178 397 personer den 31 december 2025. Stadens historia går att följa vid kungshögarna i Gamla Uppsala, i Gustavianums anatomiska teater och bland Linnéträdgårdens odlingar. För promenader finns Stadsträdgården vid Fyrisån och Hågadalen-Nåstens naturreservat väster om tätorten.

Uppsala i siffror

Fakta om Uppsala (0380TC125)
Tätortskod (SCB)0380TC125
TypTätort
KommunUppsala
LänUppsala län
Folkmängd178 397 invånare (2025)
Areal45,79 km²
Befolkningstäthet (beräknad)3 896 / km²
Postnummer741 51, 741 52, 741 74, 741 76, 741 77, 741 78, 743 95, 750 02, 750 03, 750 04, 750 06, 750 07, 750 08, 750 09, 750 10, 750 11, 750 13, 750 15, 750 16, 750 17, 750 20, 750 21, 750 22, 750 23, 750 24, 750 25, 750 26, 751 00, 751 01, 751 03, 751 04, 751 05, 751 06, 751 08, 751 09, 751 10, 751 20, 751 21, 751 22, 751 23, 751 24, 751 25, 751 26, 751 27, 751 28, 751 29, 751 30, 751 31, 751 32, 751 33, 751 34, 751 35, 751 36, 751 37, 751 38, 751 40, 751 41, 751 42, 751 43, 751 44, 751 45, 751 46, 751 47, 751 48, 751 49, 751 70, 751 71, 751 72, 751 73, 751 74, 751 75, 751 76, 751 81, 751 82, 751 83, 751 84, 751 85, 751 86, 751 87, 751 88, 751 89, 751 70–757 59, 752 00, 752 17, 752 18, 752 19, 752 20, 752 21, 752 22, 752 23, 752 24, 752 25, 752 26, 752 27, 752 28, 752 29, 752 30, 752 31, 752 32, 752 33, 752 34, 752 35, 752 36, 752 37, 752 38, 752 39, 752 40, 752 41, 752 42, 752 43, 752 44, 752 54, 752 57, 752 58, 752 60, 752 61, 752 62, 752 63, 752 64, 752 65, 752 66, 752 67, 752 68, 752 69, 752 71, 752 72, 752 73, 752 75, 753 00, 753 01, 753 02, 753 03, 753 08, 753 09, 753 10, 753 11, 753 12, 753 13, 753 14, 753 15, 753 16, 753 17, 753 18, 753 19, 753 20, 753 21, 753 22, 753 23, 753 24, 753 25, 753 26, 753 27, 753 28, 753 29, 753 30, 753 31, 753 32, 753 33, 753 34, 753 35, 753 36, 753 37, 753 40, 753 41, 753 42, 753 50, 753 75, 753 80, 753 81, 753 82, 753 83, 754 00, 754 18, 754 19, 754 20, 754 21, 754 22, 754 23, 754 24, 754 25, 754 26, 754 27, 754 28, 754 29, 754 30, 754 31, 754 32, 754 33, 754 34, 754 35, 754 36, 754 37, 754 39, 754 40, 754 41, 754 42, 754 43, 754 44, 754 45, 754 46, 754 47, 754 48, 754 49, 754 50, 754 51, 754 52, 754 53, 754 54, 754 60, 754 71, 754 73, 754 74, 755 00, 755 50, 755 91, 755 92, 755 93, 755 94, 755 95, 755 96, 755 97, 755 98, 756 00, 756 42, 756 43, 756 44, 756 45, 756 46, 756 47, 756 48, 756 49, 756 50, 756 51, 756 52, 756 53, 756 54, 756 55, 756 56, 756 57, 756 58, 756 59, 756 60, 757 00, 757 52, 757 53, 757 54, 757 55, 757 56, 757 57, 757 58, 757 59, 758 00, 758 01, 758 02, 758 03, 758 04, 758 06, 758 08, 758 09, 758 10, 758 13, 758 15, 758 16, 758 22, 758 23, 758 24, 758 25, 758 26, 758 52, 758 53, 758 54, 758 55, 758 56, 758 57, 758 71, 758 72, 758 73, 759 00
Koordinater (mittpunkt)59.8420, 17.6169
Företag (Bolagsverket/SCB)46 003
WikidataQ25286

Befolkningstätheten är beräknad som folkmängd delad med areal.

Sevärt i Uppsala

  • Uppsala domkyrka — Gravmonument i en katedral från 1435, med 118,7 meter höga tornspiror.[2][13]
  • Gustavianum — Anatomisk teater och universitetsmuseum i ett hus som uppfördes på 1620-talet.[4]
  • Gamla Uppsala — Kungshögar och kyrka vid ett äldre maktcentrum, med museum om platsens förhistoria.[7]
  • Linnéträdgården — Linnés plan från 1745 styr de återskapade odlingarna. I prefektbostaden finns Linnémuseet.[5][12]

Uppsala vid Fyrisån, läge och invånare

Uppsala ligger i Uppsala län och har äldre stadsmiljöer utmed Fyrisån. Tätorten hade 178 397 invånare den 31 december 2025 enligt Statistiska centralbyrån. Beräkningen följer tätortsgränsen från 2023 och avser det sammanhängande bebyggelseområdet. En tätorts folkmängd skiljer sig därför från befolkningstalet för hela kommunen. När SCB drar gränserna används bebyggelsens täthet och de folkbokfördas adresser. För 2023 redovisade myndigheten 174 982 invånare i Uppsala tätort. [1][6][13]

Ån hjälper besökaren att orientera sig mellan flera av stadens trädgårdar. Universitetets ursprungliga botaniska trädgård låg i Svartbäcken nära Fyrisån, på platsen för dagens Linnéträdgården. Längre längs åstråket ligger Stadsträdgården, med Fyrisån som gräns i öster. Parken ingår i Södra Åstråket. Slottet har ett annat läge, uppe på Kasåsen, och väster om byggnaden ligger Botaniska trädgården. Trädgårdarnas placering hänger samman med deras skilda historia, från universitetets odlingar till slottsmiljö och stadspark. [9][12][8][1][6][13][9][12][8]

Kungshögarna och kyrkan i Gamla Uppsala

Gamla Uppsala var ett religiöst och politiskt centrum långt före dagens universitetsstad. Kungshögarna och det stora gravfältet hör till denna äldre miljö. Här fanns under järnåldern en kungsgård och en bosättning med hantverk och jordbruk. Högarna restes på 500-talet, när samhället hade en framträdande ställning. Ingen vet säkert vilka som ligger begravda där. Rester av hjälmar och guldföremål pekar dock på personer ur samhällets översta skikt. [7]

Bror Emil Hildebrand ledde undersökningen av Östhögen 1846. När Västhögen grävdes ut 1874 fann man även där en brandgrav. Kyrkans historia börjar senare: en ärkebiskopskyrka uppfördes här 1164, och dess murar går delvis att spåra i den mindre kyrka som står kvar. Följ promenadvägarna runt gravfältet för att se högarna i sitt landskap. På Gamla Uppsala museum behandlas platsens förhistoria. Intill ligger Disagården, ett friluftsmuseum där byggnaderna visar hur en uppländsk bondby kunde ha sett ut under 1800-talet. [7][7]

Domkyrkans kapell, gravar och höga spiror

Uppsala domkyrka är en medeltida katedral där gudstjänster och musik fortfarande hör till vardagen. Den är också gravkyrka. Omkring 1270 började bygget i Östra Aros, söder om den äldre domkyrkan längs Fyrisån. Med flytten följde namnet Uppsala. Erik den heliges reliker fördes hit 1273, men invigningen dröjde till 1435. Tegel dominerar i byggnaden; längst fram står däremot pelare av kalksten från Gotland. [2][13]

Gustav Vasa och hans drottningar ligger begravda i det tidigare Mariakoret. Vetenskapsmännen Carl von Linné och Olof Rudbeck har också sina gravar här. Kyrkans yttre har ändrats efter bränder och restaureringar. Stadsbranden 1702 orsakade stora skador, medan Helgo Zettervalls restaurering från 1885 till 1893 gav kyrkan dagens höga tornspiror. Byggnaden mäter 118,7 meter både på längden och på höjden. Inne i domkyrkan kan man följa den korsformade planen och kapellen kring högkoret. Skillnaderna mellan tegel och kalksten är ytterligare en detalj att titta efter på egen hand. [13][2][13]

Universitetets grundande och studenternas nationer

Uppsala universitet grundades 1477 efter initiativ från ärkebiskop Jakob Ulvsson. Tillståndet från påven Sixtus IV kom den 27 februari det året. Filosofi, juridik och teologi dominerade den första undervisningen. Universitetet stängde 1515, men verksamheten tog ny fart 1593. Gustav II Adolfs donationer under 1620-talet gav utrymme för fler studenter och fler ämnen. Stadens akademiska historia rymmer alltså både avbrott och perioder av tillväxt. [3]

Nationerna växte fram bland studenterna i början av 1600-talet. Först 1663 erkände universitetets styrelse sammanslutningarna, som sedan dess har varit mötesplatser i Uppsalas studentliv. Även doktorspromotionen har gamla rötter. Den första hölls 1600, och vid dagens ceremonier får nyblivna doktorer hatt eller lagerkrans och diplom. Delar av promotionen sker på latin. Bland forskarna i universitetets historia finns Carl von Linné, som blev professor 1741. Hans sätt att klassificera och namnge naturen går att följa vidare genom Uppsalas trädgårdar, vid sidan av universitetsbyggnaderna och studentnationernas historia. [3][3]

Gustavianum, museum i universitetets äldre lokaler

Gustavianum visar universitetets kulturhistoriska samlingar i dess äldsta bevarade byggnad. Under 1620-talet uppfördes huset för flera ändamål: här fanns föreläsningssalar och bibliotek, men också bostäder och kök för studenterna. Den anatomiska teatern tillkom från 1662 till 1663 under Olof Rudbeck den äldres ledning. Rummet ger besökaren en konkret inblick i den medicinska undervisningens historia. Gustavianum behöll rollen som universitetets huvudbyggnad tills det nya universitetshuset stod klart 1887. [4]

Ombyggnaderna har lämnat spår från flera tider. Carl Hårleman, som var slottsarkitekt, ändrade både utsida och interiör i början av 1700-talet. Entréns öppna trapphall genom två våningar kom till under 1840-talet. Byggnaden skyddades som byggnadsminnesmärke 1935, och sedan 1997 är den ett publikt museum. År 2019 stängde museet för en renovering som gav bättre klimat för föremålen och större utställningsytor. Återöppningen skedde den 24 juni 2024. I huset finns permanenta och tillfälliga utställningar med föremål ur universitetets samlingar, samtidigt som lokalerna själva berättar om hur universitetet har använts. [4][4]

Slottet på Kasåsen, från kungaborg till museer

Uppsala slott på Kasåsen är landshövdingens residens och rymmer museer samt andra verksamheter. Bygget startade under Gustav Vasa i slutet av 1540-talet. Erik XIV och Johan III fortsatte arbetet efter honom; till deras byggnadsverksamhet hör den södra flygeln och slottskyrkan. Innanför murarna utspelade sig också flera politiska händelser. Sturemorden begicks här 1567. År 1654 var slottet platsen där drottning Kristina avsade sig tronen. [8]

Efter stadsbranden 1702 låg slottet svårt skadat. Delar revs och blev byggnadsmaterial på andra håll. Vid mitten av 1700-talet började återuppbyggnaden under Carl Hårleman. Arbetet var klart 1766 och gav slottet den prägel som syns i dag. År 1935 fick det skydd som statligt byggnadsminne. Uppsala konstmuseum, Vasaborgen och Uppsala Slottshistoriska hör till verksamheterna i anläggningen. På västsidan finns en fortsättning på slottsmiljön: där anlades en trädgård 1665, som senare blev Botaniska trädgården. Byggnaden och odlingarna har därmed en gemensam historia att följa vid besöket. [8][8]

Linnéträdgårdens odlingar och familjens bostad

Linnéträdgården återskapar universitetets botaniska trädgård efter Carl von Linnés plan från 1745. Här odlas arter som fanns i trädgården under hans tid. De fleråriga växterna står ordnade efter sexualsystemets 24 klasser. Ett särskilt kvarter rymmer ettåriga och tvååriga växter. Också häckarna hade en uppgift i undervisningen: olika arter blandades för att pröva vilka som passade som inhägnader och för att visa dem för studenterna. [5]

Växternas naturliga miljöer styrde hur dammarna utformades. Floddammen, sjödammen och kärrdammen skiljer sig åt i både form och djup. Vid sjödammen finns sedan 2009 en kopia av Venusstatyn som Linné köpte 1758. Besöket kan fortsätta in i prefektbostaden och Linnémuseet. Där visas möbler, målningar och andra föremål ur Linnés och familjens liv, både det vetenskapliga och det privata. Olof Rudbeck den äldre lät uppföra huset 1693. Det hann byggas om innan Linné och familjen flyttade in. Tillsammans ger huset och odlingarna en bild av hemmet och det vetenskapliga arbetet på samma plats. [5][12][5][12]

Den gotiska handskriften på Carolina Rediviva

På Carolina Rediviva visas Silverbibeln, en gotisk handskrift som skrevs i Italien i början av 500-talet. Pergamentet är purpurfärgat och bokstäverna skrevs med guld- och silverbläck. Innehållet är de fyra evangelierna. Eftersom gotiskan numera är utdöd har texten stor betydelse för forskningen om språket. Gotiskan är dessutom släkt med svenska, tyska och engelska, och handskriften bidrar därför till kunskapen om ett äldre språkligt sammanhang. [11]

Silverbibeln kom till Uppsala universitetsbibliotek 1669 som gåva från rikskansler Magnus Gabriel De la Gardie. Av de åtminstone 336 blad som fanns från början finns 187 i Uppsala. Utställningen visar ett dubbelblad ur handskriften tillsammans med silverpärmen från 1600-talet. År 2011 utsågs Silverbibeln till ett av Unescos världsminnen för sitt dokumentära värde. För den som tittar på föremålen finns flera detaljer att stanna vid: pergamentets färg, metallbläcket och den senare pärmen. De hör till bokens materiella historia, medan evangelietexten har gjort det möjligt för forskare att studera det gamla gotiska språket. [11][11]

Barockträdgården och stadsparken vid ån

Botaniska trädgården övertog den slottsträdgård som Gustav III skänkte till universitetet 1787. Den äldre trädgården nära Fyrisån hade blivit för trång och drabbades av översvämningar. När växterna flyttats invigdes den nya anläggningen den 21 maj 1807. Carl Hårleman ritade barockträdgården på 1750-talet. Den och Linneanum, byggnaden med orangeriet, är kulturminnesmärkta. Universitetet använder fortfarande trädgården för forskning och undervisning. Allmänheten kan också besöka den som ett levande växtmuseum. [12]

Vid Fyrisån ligger Stadsträdgården med lekplats, Gula villan och friluftsteatern Parksnäckan. Den började anläggas i slutet av 1800-talet. Marken kallades tidigare Tegelhagen och hade använts för humleodling, bete och som lertäkt. Svandammen och Flustret avgränsar parken i norr, Studenternas i söder och Sjukhusvägen i väster. På östra sidan följer Fyrisån parken, så promenaden längs åstråket kan bli en del av vistelsen här. Stadsparkens ursprung skiljer sig från Botaniska trädgårdens, där både universitetets odlingar och den äldre slottsträdgården präglar miljön. [9][12][12][9]

Hågadalen-Nåsten, leder och gravar utanför staden

Hågadalen-Nåstens naturreservat ligger väster om Uppsala och har leder för vandring, ridning och längdskidåkning. Genom dalens jordbruksmarker rinner Hågaån, med torrbackar och lundar vid sidorna. I Nåsten möter skogen myrar och hällmarker. Gottsundavandringen och Hågavandringen följer rekonstruktioner av Linnés naturvandringar för undervisning. För den som vill titta efter fjärilar finns den cirka 3,5 kilometer långa Fjärilsstigen. Längs den förekommer 58 arter av dagfjärilar och bastardsvärmare, och informationstavlor berättar om växter och djur. [10]

Fornlämningarna ger andra mål för promenaden. Hågahögen kallas även Kung Björns hög och är en stormansgrav från bronsåldern. Där fann arkeologerna bland annat ett bronssvärd dekorerat med guld. Vid torpgrunden Fäbodarna ligger ett vikingatida gravfält. Nära klippan Predikstolen finns i stället rester efter en fornborg från äldre järnålder. Flera skyltade entréer leder in i reservatet. För att skydda området ska cyklister hålla sig till vägar och stigar, och i beteshagarna ska hundar vara kopplade. [10][10]

Företag i Uppsala

I vårt register (Bolagsverket och SCB) finns 46 003 företag med postorten UPPSALA, varav 20 667 är aktiva. Postorten följer inte nödvändigtvis tätortens avgränsning. 28 oktober 2026.

Vanligaste branscherna

Alla företag med postorten UPPSALA (47 649) →

Postorten UPPSALA delas med andra orter med samma namn.

I närheten av Uppsala

Avstånd fågelvägen mellan mittpunkterna.

Största i Uppsala län

Vanliga frågor om Uppsala

Vad finns det att se i Uppsala?

Till Uppsalas sevärdheter hör domkyrkan, Gustavianum, slottet och Linnéträdgården. Gamla Uppsala har kungshögar och ett museum om platsens förhistoria.[2][4][8][5][7]

Hur stor är Uppsalas befolkning?

SCB redovisar 178 397 invånare i Uppsala tätort den 31 december 2025. Beräkningen följer tätortsgränsen från 2023.[6]

Vilket år grundades Uppsala universitet?

Universitetet grundades 1477 efter initiativ av ärkebiskop Jakob Ulvsson. Tillståndet från påven Sixtus IV gavs den 27 februari.[3]

Hur skiljer sig Linnéträdgården från Botaniska trädgården?

Linnéträdgårdens odlingar följer Linnés plan från 1745. Botaniska trädgården ligger i slottsträdgården som universitetet fick i gåva 1787.[5][12]

Var finns vandringsleder nära Uppsala?

Väster om tätorten ligger Hågadalen-Nåstens naturreservat med flera vandringsleder. Fjärilsstigen, Gottsundavandringen och Hågavandringen går genom området.[10]

Källor

  1. Tätorternas befolkning 2023 · Statistiska centralbyrån · kontrollerad 28 oktober 2026
  2. Uppsala domkyrka · Svenska kyrkan · kontrollerad 28 oktober 2026
  3. Uppsala universitets historia · Uppsala universitet · kontrollerad 28 oktober 2026
  4. Museibyggnaden Gustavianum · Uppsala universitet · kontrollerad 28 oktober 2026
  5. Trädgårdsvandring i Linnéträdgården · Uppsala universitet · kontrollerad 28 oktober 2026
  6. SCB: folkmängd Uppsala tätort 2025 · Statistiska centralbyrån · kontrollerad 28 oktober 2026
  7. Gamla Uppsalas fornlämningsområde · Upplandsmuseet · kontrollerad 28 oktober 2026
  8. Uppsala slott · Statens fastighetsverk · kontrollerad 28 oktober 2026
  9. Stadsträdgårdens historia och läge · Uppsala kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
  10. Hågadalen-Nåstens naturreservat · Uppsala kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
  11. Silverbibeln på Carolina Rediviva · Uppsala universitet · kontrollerad 28 oktober 2026
  12. De linneanska trädgårdarnas historia · Uppsala universitet · kontrollerad 28 oktober 2026
  13. Uppsala domkyrkas historia och byggnad · Svenska kyrkan · kontrollerad 28 oktober 2026

Ortsdata:

Sidan uppdaterades 28 oktober 2026 · beskrivning 28 oktober 2026. En oberoende informationstjänst. Vi är inte en myndighet. Vid skillnader gäller uppgifterna hos den officiella källan.