Uppsala

Uppsala i siffror

Befolkningstätheten är beräknad som folkmängd delad med areal.

Sevärt i Uppsala

• Uppsala domkyrka — Invigd 1435, med gravar för Gustav Vasa, Carl von Linné och andra historiska personer.^[2]
• Gustavianum — Anatomisk teater och museisamlingar i universitetets äldsta bevarade byggnad.^[4]
• Gamla Uppsala — Se järnålderns gravhögar, den forna domkyrkan och bymiljön på friluftsmuseet Disagården.^[8][9]
• Botaniska trädgården — Barockträdgård och orangeriet i Linneanum, i en miljö för forskning och undervisning.^[7]

Uppsala kommun och invånarna

Uppsala kommun hade 249 726 invånare vid slutet av 2025. Uppgiften kommer från kommunens bearbetning av Statistiska centralbyråns statistik och avser hela kommunen. Den beskriver alltså ett större område än själva tätorten Uppsala. Under året tillkom 1 710 invånare. Framför allt var det inflyttningen som ökade folkmängden, eftersom fler människor flyttade till kommunen än därifrån. Även födelseöverskottet bidrog: antalet barn som föddes var större än antalet personer som dog. [1]

Kommunen redovisade 16 319 inflyttningar och 15 487 utflyttningar under 2025. Samma år föddes 2 374 barn och 1 520 personer avled. Befolkningen växte, men ökningen var den lägsta sedan 2005. Sett över längre tid har utvecklingen varit en annan. Med de kommungränser som gällde 2026 visar den historiska statistiken att folkmängden ökade varje år från början av 1950-talet. Det senaste årets lägre tillväxt ingår därför i en lång period med växande befolkning. [1]^[1]

Domkyrkan i det medeltida Östra Aros

Uppsala domkyrka används för gudstjänster och är gravkyrka för kungligheter och vetenskapsmän. Omkring 1270 började bygget i Östra Aros, längre söderut vid Fyrisån än den gamla domkyrkan i Gamla Uppsala. Den nya kyrkplatsen fick också namnet Uppsala. Erik den heliges reliker fördes hit 1273. Invigningen skedde 1435, även om tornen byggdes färdigt först senare. På så vis går det att följa hur kyrkan och stadens namn flyttade mellan platserna. [2]

Tegel är det huvudsakliga byggnadsmaterialet. Längst fram i kyrkan står däremot pelare av kalksten från Gotland. Planen är korsformad, med entré mot väster och högkor mot öster. Stadsbranden 1702 skadade kyrkan svårt. Vid Helgo Zettervalls restaurering från 1885 till 1893 tillkom de nuvarande tornspirorna och väggmålningarna. Höjden och längden är desamma, 118,7 meter. Gustav Vasa, Carl von Linné och Olof Rudbeck har sina gravar här, personer som återkommer i stadens kungliga och akademiska historia. [2]^[2]

Universitetets historia och nationslivet

Uppsala universitet blev Sveriges första universitet när det grundades 1477. Bakom ansökan stod ärkebiskop Jakob Ulvsson, och tillståndet gavs av påven Sixtus IV. Studenterna mötte till en början framför allt föreläsningar i filosofi, juridik och teologi. År 1515 upphörde verksamheten. Den kom igång igen 1593 och växte under 1620-talet med hjälp av Gustav II Adolfs donationer, samtidigt som studenterna blev fler. De akademiska husens skiftande ålder och användning hör till denna historia av avbrott och fortsatt utbyggnad. [3][4]

Utanför undervisningen finns Uppsalas 13 studentnationer. De första bildades på 1600-talet, men universitetets konsistorium gjorde dem lagliga först 1663. Det är studenterna själva som driver nationerna. Verksamheten rymmer både bibliotek och idrott, liksom körer och orkestrar. Medlemmarna kan även söka nationernas studentbostäder. Bland traditionerna finns gasquer, sittningar med sång och tal, och spex, en form av amatörteater där musik ingår. Nationerna ger därmed studenterna tillfällen att arbeta i föreningar och umgås också när dagens föreläsningar är över. [3][13]^[3][4][13]

Gustavianum, från universitetshus till museum

Gustavianum är universitetets äldsta bevarade hus och ett museum för dess samlingar. När byggnaden uppfördes på 1620-talet skulle den rymma mycket av studenternas och lärarnas vardag. Bostäder och kök för studenter låg i samma hus som bibliotek och föreläsningssalar. Den anatomiska teatern byggdes från 1662 till 1663 under ledning av Olof Rudbeck den äldre. Här möts därför undervisningens och vetenskapens historia med spåren efter dem som också bodde i huset. [4]

Slottsarkitekten Carl Hårleman ändrade byggnadens inre och yttre i början av 1700-talet. Under 1840-talet fick entrén den öppna trapphall över flera våningar som den har i dag. Först 1887, när det nya universitetshuset var klart, upphörde Gustavianum att vara universitetets huvudbyggnad. Sedan 1997 har allmänheten kunnat besöka museets fasta och tillfälliga utställningar med kulturarvssamlingarna. Den senaste renoveringen gav föremålen ett bättre klimat och utställningarna större yta. Gustavianum öppnade åter den 24 juni 2024. [4]^[4]

Slottets kungar, landshövdingar och museer

Uppsala slott anlades som försvarsborg på Gustav Vasas order 1549, med befästningar efter italienska förebilder. Branden 1572 följdes av Johan III:s ombyggnad till renässanspalats. Hovlivet hade sin plats här, liksom besluten om rikets politik. Gustav II Adolf fattade på slottet beslutet om Sveriges inträde i trettioåriga kriget. Drottning Kristinas abdikation skedde också här. Under 1600-talet flyttade landshövdingen in, och residenset finns fortfarande kvar i slottet. [5]

Efter en brand tidigt på 1700-talet låg byggnaden länge i ruiner. Återuppbyggnaden började 1744 och formade mycket av det slott som syns i dag. Alla rum inreddes ändå inte. Delar fick fungera som förråd för vapen och spannmål eller som fängelse. På 1930-talet återställdes rikssalen och togs i bruk för fester och ceremonier. Dagens slott har museer och andra verksamheter, och besökare kan ta del av konstutställningar och konserter. Statens fastighetsverk sköter förvaltningen av huset, som genom tiderna har fått tjäna många olika ändamål. [5]^[5]

Linnéträdgården i Svartbäcken

Linnéträdgården ligger där medicinprofessorn Olof Rudbeck den äldre anlade en botanisk trädgård 1655, i stadsdelen Svartbäcken. Odlingarna användes i medicinstudenternas undervisning om botanik och medicinalväxter. Vid slutet av 1600-talet fanns fler än 1800 växtarter här. Branden 1702 förstörde stora delar av anläggningen, och pengar saknades till återställningen. Carl von Linné tog över som föreståndare 1741. Trädgården han fick ansvar för hade då hunnit förfalla. [6]

Genom sina kontakter utomlands samlade Linné växter och ordnade dem efter sexualsystemet eller i ekologiska planteringar. När den botaniska trädgården senare flyttades till området vid slottet blev marken i Svartbäcken bland annat park och potatisland. År 1917 bildades Svenska Linnésällskapet, som tog sig an arbetet att återskapa Linnés trädgård. Hans egna listor över växter och kartor gjorde restaureringen möjlig. Ansvaret är i dag fördelat mellan sällskapet och universitetet: sällskapet driver Linnémuseum i den gamla prefektbostaden, medan Uppsala universitet sköter Linnéträdgården utanför. [6]^[6]

Den botaniska trädgården och Linneanum

Botaniska trädgården vid slottet har sitt ursprung i Gustaf III:s donation 1787. Linnés efterträdare och lärjunge Carl Peter Thunberg övertygade kungen om att skänka slottsträdgården till universitetet. Vid Fyrisån hade de gamla odlingarna fått för lite plats och drabbades av översvämningar. Flytten av samtliga växter var klar när den nya trädgården invigdes den 21 maj 1807. Den tog över en barockträdgård som arkitekten Carl Hårleman hade ritat under 1750-talet. [7]

Linneanum, byggnaden med orangeriet, betalades också med kungliga medel. Den är kulturminnesmärkt, liksom barockträdgården. I donationen ingick att trädgården skulle bevaras i sitt dåvarande skick. Restaureringen 1974 återställde Hårlemans plan. I andra delar har anläggningen däremot kunnat växa, och under senare århundraden har nya växthus byggts. Forskning och undervisning hör ännu till trädgårdens uppgifter. För allmänheten är den samtidigt ett växtmuseum med levande samlingar, och verksamheten omfattar även arbete för att bevara den biologiska mångfalden. [7]^[7]

Gravhögarna och bymiljön i Gamla Uppsala

Gamla Uppsala har gravhögar och andra lämningar efter ett samhälle som blomstrade under järnåldern. På 500-talet, när högarna byggdes, fanns här jordbruk och hantverkare samt en kungsgård. De gravlagdas namn känner man inte till. Däremot har arkeologerna funnit brandgravar och fragment av en hjälm och föremål av guld. Runt gravfältet går promenadvägar där högarna kan ses tillsammans med det omgivande landskapet. Gamla Uppsala kyrka finns också kvar. Den hade varit ärkebiskopskyrka innan ärkesätet flyttade och kyrkan blev sockenkyrka. [8]

I samma område visar friluftsmuseet Disagården hur människor levde på Upplands landsbygd under 1800-talet. Byggnader från skilda delar av landskapet har flyttats hit och satts samman till en by med hus och gårdar. Odlingar och djur hör till miljön, och vid dess utkant ligger ett soldattorp. Besöket förflyttar sig därmed mellan skilda tider. Gravfältet hör till järnåldern, kyrkan till den kyrkliga historien och Disagården till en senare landsbygd. Att miljöerna ligger nära varandra gör dem möjliga att besöka tillsammans, men deras berättelser handlar om olika perioder. [8][9]^[8][9]

Stadsparken längs Fyrisån

Stadsträdgården är Uppsalas stadspark vid Fyrisån, i höjd med Islandsfallet. Gräsytorna används för picknick och lek, och bland planteringarna finns sommarblommor och ett rosarium. I parken ligger också Lycksalighetens ö. Lekplatsen har anpassats för personer med funktionsnedsättning. Vid vattnet finns långa bryggor att vistas på och en gästhamn. För den som vill ta en paus vid ån finns alltså både öppna gräsytor och platser nära vattnet, med parkens odlingar runt omkring. [11]

Friluftsscenen Parksnäckan har konserter och andra evenemang under sommaren. Vid Studenternas arena står danspaviljongen, en rund träbyggnad med tak över dansgolvet. Fasta bänkar löper längs kanterna. Några är dubbelsidiga så att den som sitter där kan välja att se in mot dansen eller ut över torget. Tillsammans med Parksnäckan ger paviljongen plats åt kultur och aktiviteter i parken. Under en promenad går det även att se konstnärlig utsmyckning bland Stadsträdgårdens övriga miljöer. [11]^[11]

Hågadalen-Nåstens skogar och vandringsleder

Hågadalen-Nåsten är ett naturreservat med skog och öppet kulturlandskap väster om tätorten Uppsala. Det kommunala reservatet bildades 2000 och är 1754 hektar stort. Hågaån rinner genom dalen mellan jordbruksmarker, lundar och bryn. Skogen Nåsten har också myrar, hällmarker och äldre naturskog. Här går leder och spår för den som vill vandra, rida eller åka längdskidor. Gottsundavandringen och Hågavandringen ingår i Linnéstigarna, rekonstruktioner av de naturvandringar som Linné använde i sin undervisning runt Uppsala. [10][12]

Bronsåldersgraven Hågahögen kallas också Kung Björns hög. Ett annat kulturhistoriskt mål är fornborgen intill klippan Predikstolen. I Norby lund växer gamla ekar, och längs Fjärilsstigen finns information om fjärilarna. Nåsten har över 100 rödlistade arter av växter och djur. Uppsala kommun förvaltar reservatet, där särskilda besöksregler ska skydda naturen. Cykla på vägar och stigar, och avstå helt från cykling på Kung Björns hög. För ridning gäller vägar, markerade ridstigar eller ridanläggningar. Begränsningen skyddar marken och trädens rötter från skador. [10][12]^[10][12]

Företag i Uppsala

Företagsstatistik per postort finns på tätorternas sidor nedan.

Alla företag med postorten UPPSALA (47 649) →

Postorten UPPSALA delas med andra orter med samma namn.

Tätorter i kommunen

• Uppsala178 397
• Sävja9 627
• Storvreta6 183
• Björklinge3 420
• Ultuna3 289
• Jälla3 227
• Bälinge2 395
• Gunsta1 660
• Lövstalöt1 417
• Sydöstra Fullerö1 303
• Vänge1 260
• Skölsta1 080
• Vattholma1 047
• Almunge944
• Ytternäs och Vreta847

och 16 tätorter till

I närheten av Uppsala

• Knivsta19,1 km
• Sigtuna29,5 km
• Håbo33,7 km
• Upplands-Bro37,1 km
• Enköping40,4 km
• Upplands Väsby41,7 km
• Heby42,5 km
• Vallentuna44,7 km

Avstånd fågelvägen mellan mittpunkterna.

Största i Uppsala län

• Enköping48 804
• Håbo23 252
• Östhammar22 181
• Knivsta21 733
• Tierp21 028
• Heby14 275
• Älvkarleby9 573

Vanliga frågor om Uppsala

Källor

1. Befolkningsutveckling föregående år · Uppsala kommun, källa SCB · kontrollerad 28 oktober 2026
2. Fördjupa dig i domkyrkans historia · Svenska kyrkan, Uppsala domkyrka · kontrollerad 28 oktober 2026
3. Uppsala universitets historia · Uppsala universitet · kontrollerad 28 oktober 2026
4. Museibyggnaden Gustavianum · Uppsala universitet · kontrollerad 28 oktober 2026
5. Slottets historia i korthet · Uppsala slottshistoriska, Uppsala kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
6. Linnéträdgårdens historia · Uppsala universitet · kontrollerad 28 oktober 2026
7. Botaniska trädgårdens historia · Uppsala universitet · kontrollerad 28 oktober 2026
8. Besök fornlämningsområdet i Gamla Uppsala · Upplandsmuseet · kontrollerad 28 oktober 2026
9. Friluftsmuseet Disagården i Gamla Uppsala · Upplandsmuseet · kontrollerad 28 oktober 2026
10. Hågadalen-Nåsten · Länsstyrelsen Uppsala län · kontrollerad 28 oktober 2026
11. Stadsträdgården · Uppsala kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
12. Hågadalen-Nåstens naturreservat · Uppsala kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
13. Studentnationer · Uppsala universitet · kontrollerad 28 oktober 2026

Ortsdata:

• SCB – Statistiska centralbyrån
• SCB – Statistikdatabasen
• Wikidata
• Wikipedia
• Företag: Bolagsverket och SCB:s företagsregister.

Sidan uppdaterades 28 oktober 2026 · beskrivning 28 oktober 2026. En oberoende informationstjänst. Vi är inte en myndighet. Vid skillnader gäller uppgifterna hos den officiella källan.