Västerås

Västerås i siffror

Befolkningstätheten är beräknad som folkmängd delad med areal.

Sevärt i Västerås

• Västerås domkyrka — Stureskåpet och Erik XIV:s grav finns i den medeltida kyrkan.^[2]
• Anundshög — Vid Badelundaåsen öster om Västerås finns gravhögen och den historiska mötesplatsen.^[4]
• Vallby Friluftsmuseum — Återskapade västmanländska miljöer med äldre hus, odlingar och lantrasdjur.^[5][12]
• Björnön — Skogar, motionsspår och badplatser i ett naturreservat i Mälaren.^[6]

Västerås mellan Mälaren och stadens gränder

Västerås ligger vid Mälarens norra strand och är både residensstad i Västmanlands län och stiftsstad för Västerås stift. Västra Aros är det äldre namn som Västerås kommer av. Vattnet hör till stadens historia och märks redan vid ankomsten: från centralstationen ligger Mälaren åt söder, medan butikerna och stadens service finns åt norr. Vid resecentrum möts tåg och regionbussar. Genom de centrala delarna går också huvudcykelstråk, så resan genom staden kan fortsätta på flera sätt. [3][13]

På Kyrkbacken finns trähus och smala gränder med drag från det medeltida Västerås. Stadens mer rätvinkliga plan växte fram på 1600-talet, när Kungsgatan tillkom och broar byggdes över Svartån. Mot slutet av 1800-talet ökade byggandet i takt med industrin. ASEA uppförde fabriker och bostäder; staden fick även skolor, banker, sjukhus och teatrar. Skolhistorien går längre tillbaka. Johannes Rudbeckius grundade Rudbeckianska gymnasiet 1623, en av de äldre institutionerna att lägga märke till i Västerås. [3][13]^[3][13]

Medeltida rum och senare konst i domkyrkan

Västerås domkyrka rymmer medeltida byggnadsdelar, kapell och konst från flera epoker. Först byggdes en gråstenskyrka på 1100-talet. Tegelutbyggnaden började omkring 1244, samtidigt som dominikanklostret grundades. Enligt traditionen återinvigdes den västra delen 1271. Under århundradena därefter fick kyrkan den storlek den har nu. Här hålls fortfarande gudstjänster och bedrivs musikverksamhet. Besöket går därmed genom ett kyrkorum som används av församlingen, med gravmonument och föremål som hör till dess långa historia. [2]

Stureskåpet i högkoret kom från Antwerpen. Sten Sture den yngre och Kristina Gyllenstierna skänkte det 1516, och dess förgyllda sniderier skildrar Jesu lidande och uppståndelse. Den svarta marmorsarkofagen över Erik XIV:s grav tillkom 1797. Randi Fishers abstrakta fönster De tre stegen hör till kyrkans senare konst. Skattkammaren öppnades för allmänheten 2017 och visar föremål från domkyrkan och andra kyrkor i Västerås. För barn finns Leksacer, en lekmiljö där kyrkans ceremonier och livets skeden kan utforskas genom lek. [2]^[2]

Västerås slott från borg till residens

Västerås slott började som en medeltida borg och har byggts om för kungligt boende och länets förvaltning. Anorna går tillbaka till 1200-talet. Vid Svartåns utlopp i Mälaren kunde kungamakten kontrollera handeln med metaller från Bergslagen. I slottets nordöstra hörn finns ännu det ursprungliga kärntornet kvar. Runt det byggdes en sluten borg, med hus längs murarnas insidor. Den fyrsidiga anläggningen kring en borggård går fortfarande att känna igen, trots alla senare ombyggnader. [10]

Efter en belägring intog Gustav Vasa slottet 1522. När han lät bygga om borgen flyttades huvudentrén från väster till öster, där den ligger i dag. Slottet blev också Erik XIV:s fängelse från 1573 till 1574. En brand 1736 följdes av Carl Hårlemans återuppbyggnad under 1740-talet, med en ny landshövdingevåning. På 1920-talet restaurerade Erik Hahr Rikssalen. I dag är slottet statligt byggnadsminne. Landshövdingens residens finns här tillsammans med verksamheter för representation och besökare. [10]^[10]

Modernism och klosterspår vid stadshuset

Västerås stadshus står på det tidigare dominikanklostrets plats och har en modernistisk utformning av Sven Ahlbom. Granit och marmor klär fasaderna; taket är av koppar. Det 65 meter höga tornet blev klart 1960 och har ett klockspel med 47 klockor från Nederländerna. Varje klocka fick ett eget namn och ett poem av Bo Setterlind. Hans texter finns även på andra ställen i stadshuset, där poesin ingår i byggnadens konstnärliga utformning. [9]

Klostret grundades 1244 och var platsen för Gustav Vasas reformationsriksdag 1527. Vid stadshusentrén markerar mörk stenbeläggning klosterkyrkans tidigare väggar och pelare. Den äldre byggnaden kan på så sätt följas mitt i den moderna miljön. Inomhus finns Edvin Öhrströms glasvägg Ljuset och gobelängen Dansen i Västra Aros av Sten Kauppi. För Ahlbom hörde konsten ihop med arkitekturen. Också dörrar, räcken och textilier har därför en plats i stadshusets samlade utformning. [9]^[9]

Anundshög vid Badelundaåsens vägskäl

Anundshög är ett fornlämningsområde vid Badelundaåsen, cirka fem kilometer öster om Västerås, med en gravmiljö och en historisk samlingsplats. Någon gång mellan 400 och 1050 efter Kristus byggdes den stora gravhögen. Under järnåldern var området ett maktcentrum där människor samlades. Senare, under vikingatiden, hörde det till handelns knutpunkter i västra Mälardalen. En färdväg längs åsen mötte här en ridstig som följde Mälarens norra sida i östlig och västlig riktning. [4]

Åsen löper mellan Siljanstrakten och Nyköping. På dess rygg färdades människor mellan Mälarens jordbruksbygder och skogsbygderna norrut. Den korsande ridstigen blev en del av den Eriksgata som medeltidens kungar red. Att ting hölls vid högen framgår av medeltida skrifter. Utgrävningar har också påvisat en tingsplats och en stolprad. I dag ingår Anundshög och Badelundaåsen i ett riksintresse för kulturmiljövården. Västerås stad samarbetar med Statens fastighetsverk och privata fastighetsägare om förvaltningen av området. [4]^[4]

Museerna som delar hus på Karlsgatan

På Karlsgatan 2 finns både Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum. Konstmuseets utställningar ägnas främst åt svensk och nordisk samtidskonst, men visar också verk ur Västerås stads konstsamling. Länsmuseet berättar om Västmanlands historia och samtid med hjälp av utställningar, samlingar och visningar. Besökaren kan gå mellan konst och länshistoria inom samma museibyggnad. Till verksamheten hör dessutom föreläsningar och skapande aktiviteter för olika åldrar, så museihuset används på fler sätt än för att visa utställningar. [11]

Arkivet och biblioteket på länsmuseet har omkring 1 500 hyllmeter material. Där ingår fotografier, brev, dagböcker och äldre tidskrifter som berättar om människor och om länets historia. De ger andra ingångar än föremålen i utställningssalarna. De permanenta utställningarna går även att besöka digitalt. Museiverksamheten på Karlsgatan 2 ska skiljas från föremålsmagasinet WestmannaArvet, som ligger i Hallstahammar. I museihuset i Västerås finns också kafé och en butik med lokalt hantverk, böcker och vykort för den som vill stanna en stund efter utställningarna. [7]^[7][11]

Hus, odlingar och lantrasdjur på Vallby

Vallby Friluftsmuseum återskapar västmanländska miljöer för boende och arbete från 1600-talet till det sena 1900-talet. Ett femtiotal bevarade byggnader har flyttats till museet från länets olika delar. Runt gårdarna finns ängar och odlingar, med äldre trädgårdsväxter, fruktträd och åkergrödor. Jämtgetter, gestrikefår och fjällkor hör till lantrasdjuren i hagarna. Husen visas alltså tillsammans med odlingar och djur i en skildring av hur vardagslivet såg ut i de miljöer som museet återskapar. [12]

Intendenten Sven T. Kjellberg grundade museet 1921 för att visa ett Västmanland i miniatyr. Den första byggnaden på plats var en bodlänga från Hemmingsbo, inköpt redan 1917. Pengar från en vårfest på Djäkneberget 1920 hjälpte till att finansiera museet. Under Kjellbergs tid flyttades ett tjugotal byggnader hit, och även föremål samlades in från länet. Västerås stad äger och driver numera Vallby Friluftsmuseum, där de flyttade husen ingår i återskapade miljöer för både arbete och boende. [5][12]^[5][12]

Promenader bland Djäknebergets inskriptioner

Djäkneberget är en kuperad stadspark där stigar och minnesstenar med inskriptioner kan följas med utsikt över Västerås. Dammar och paviljonger hör till parkmiljön. Här finns också dansbana, minigolf och lekplats för den som söker en aktivitet under besöket. Namnet syftar troligen på djäknarna, stadens gymnasieelever, som bland annat firade valborg här. De ristade stenarna och berättelserna om parkens tillkomst knyter området till Västerås historia, samtidigt som det används som park av stadens invånare. [8]

Bakom anläggningen stod Sam Lidman, som hade en militär bakgrund. Området skulle först användas av skarpskyttar. Lidman övergick dock snart till att skapa en park för västeråsarna, med planterade träd och anlagda gångar. I berg och stenblock ristades citat, tankar och namn. Vid entrén finns en staty av Lidman, utförd av KG Bejermark. Parkens ljudvandring tar upp både historien och folklivet. Där hörs även minnen från västeråsare som har en personlig relation till berget och dess miljöer. [8]^[8]

Skog, bad och motion på Björnön

Björnön är ett naturreservat i Mälaren strax sydöst om Västerås, med skog, motionsspår och badplatser. Reservatet omfattar 271 hektar och har varit skyddat sedan 1959. Det förvaltas av Västerås stad. Längs vägen finns utsiktsplatser, rastplatser och grillplatser där det går att stanna till. Motionsspåren har flera olika längder, medan naturstigen är 2,2 kilometer lång. Till ön kan besökaren bland annat promenera, cykla eller åka stadsbuss och sedan fortsätta genom reservatets skiftande miljöer. [6]

Öppna marker bryter av mot äldre lövskog och barrskog. Vitsippor, blåsippor och gullvivor hör till vårens växter. Här finns också mistel, som är Västmanlands landskapsblomma. Lindbarkbagge och lindplattbagge lever i öns gamla lindar och är beroende av sådana träd. Bland fåglarna finns skogsduva, mindre hackspett och nötkråka. Reservatets regler förbjuder bland annat lösa hundar och plockning av vissa blommor. För motion finns möjligheter att springa och promenera, liksom att bada eller åka skidor när förhållandena medger det. [6]^[6]

Folkmängd och arbetsliv i Västerås kommun

Västerås kommun hade 161 240 invånare den 31 december 2025 enligt stadens kommunfakta. Det är folkmängden i hela kommunen. Samma datum fanns 81 803 bostäder i form av småhus, flerbostadshus och specialbostäder. Under 2025 registrerades 7 706 inflyttade och 7 309 utflyttade personer. Befolknings- och bostadstalen har alltså ett gemensamt referensdatum. För arbetslivet används ett annat år, vilket behöver tas med när siffrorna läses tillsammans och jämförs med uppgifterna om kommunens invånare och bostäder. [1]

Kommunfaktas uppgifter om arbete och ekonomi avser den 31 december 2024. Då fanns 82 953 arbetstillfällen och 80 215 förvärvsarbetande. Årtalet skiljer sig därmed från befolkningsstatistikens. Till Västerås företagshistoria hör ICA, Hennes & Mauritz och ASEA, som startades här. Mälardalens universitet finns i dagens stad. Kulturlivet omfattar bland annat Västmanlands teater och Västerås Konserthus. De hör till stadens kulturinstitutioner tillsammans med museerna och den musikverksamhet som bedrivs i Västerås domkyrka. [1][13]^[1][13]

Företag i Västerås

Företagsstatistik per postort finns på tätorternas sidor nedan.

Alla företag med postorten VÄSTERÅS (30 327) →

Postorten VÄSTERÅS delas med andra orter med samma namn.

Tätorter i kommunen

• Västerås133 067
• Skultuna3 228
• Irsta2 897
• Kvicksund2 264
• Tillberga2 167
• Barkarö2 096
• Malmen1 450
• Dingtuna1 157
• Enhagen-Ekbacken1 063
• Tidö-Lindö707
• Örtagården464
• Tortuna409
• Harkie353
• Munga344
• Lycksta274

och 3 tätorter till

I närheten av Västerås

• Hallstahammar15,9 km
• Surahammar21 km
• Eskilstuna27,4 km
• Enköping30,6 km
• Köping32,2 km
• Kungsör33,7 km
• Sala34 km
• Strängnäs38,9 km

Avstånd fågelvägen mellan mittpunkterna.

Största i Västmanlands län

• Köping25 610
• Sala22 600
• Hallstahammar16 600
• Arboga13 929
• Fagersta12 915
• Surahammar9 733
• Kungsör8 550
• Norberg5 351
• Skinnskatteberg4 234

Vanliga frågor om Västerås

Källor

1. Kommunfakta om Västerås · Västerås stad · kontrollerad 28 oktober 2026
2. Om Västerås domkyrka · Svenska kyrkan Västerås · kontrollerad 28 oktober 2026
3. Centrala staden i Västerås · Västerås stad · kontrollerad 28 oktober 2026
4. Om Anundshög · Västerås stad, Anundshög · kontrollerad 28 oktober 2026
5. Friluftsmuseets historia · Vallby Friluftsmuseum · kontrollerad 28 oktober 2026
6. Björnön, naturreservat i Västerås · Länsstyrelsen Västmanland · kontrollerad 28 oktober 2026
7. Besök Västmanlands läns museum · Västmanlands läns museum · kontrollerad 28 oktober 2026
8. Djäkneberget · Västerås stad · kontrollerad 28 oktober 2026
9. Om Västerås stadshus · Västerås stad · kontrollerad 28 oktober 2026
10. Västerås slott · Statens fastighetsverk · kontrollerad 28 oktober 2026
11. Karlsgatan 2, ett hus två museer · Karlsgatan 2, Region Västmanland och Västerås stad · kontrollerad 28 oktober 2026
12. Vallby Friluftsmuseum · Vallby Friluftsmuseum · kontrollerad 28 oktober 2026
13. Om Västerås · Svenska kyrkan Västerås · kontrollerad 28 oktober 2026

Ortsdata:

• SCB – Statistiska centralbyrån
• SCB – Statistikdatabasen
• Wikidata
• OpenStreetMap (ODbL)
• Wikipedia
• Företag: Bolagsverket och SCB:s företagsregister.

Sidan uppdaterades 28 oktober 2026 · beskrivning 28 oktober 2026. En oberoende informationstjänst. Vi är inte en myndighet. Vid skillnader gäller uppgifterna hos den officiella källan.