Företag, organisationer och enskild näringsverksamhet från Bolagsverket och SCB, med kompletterande LEI-uppgifter. Enskilda näringsidkare visas med ett eget profil-ID, postort och utvalda verksamhetsuppgifter; personnummer och detaljerade adresser publiceras inte.

Tätort · Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Upplands Väsby · Stockholms län

Upplands Väsby och Sollentuna

Upplands Väsby och Sollentuna är en tätort i kommunerna Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg och Upplands Väsby (Stockholms län). Folkmängden var 159 968 år 2025 och arealen 47,63 km². Postnummer: 164 21, 164 32, 164 34, 164 35 och 110 till.

Källor: SCB, Wikidata, GeoNames · uppgifter per 28 oktober 2026.

Upplands Väsby och Sollentuna är en statistisk tätort i Stockholms län, med Gunnes gård och Edsbergs slott bland de kulturhistoriska besöksmålen. Bebyggelsen fortsätter också in i Stockholms kommun norrifrån. Inom tätortsgränsen från 2023 bodde 159 968 personer den 31 december 2025. Slottsparken, konstutställningarna och de äldre gårdsmiljöerna ger flera anledningar att stanna till. För promenader genom skog och odlingslandskap finns Östra Järvafältet och stråken i Väsby.

Upplands Väsby och Sollentuna i siffror

Fakta om Upplands Väsby och Sollentuna (0163TC103)
Tätortskod (SCB)0163TC103
TypTätort
KommunerSollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Upplands Väsby
LänStockholms län
Folkmängd159 968 invånare (2025)
Areal47,63 km²
Befolkningstäthet (beräknad)3 358,6 / km²
Postnummer164 21, 164 32, 164 34, 164 35, 164 40, 164 41, 164 42, 164 53, 164 55, 164 56, 164 71, 164 72, 164 73, 164 74, 164 78, 164 79, 164 80, 164 91, 164 94, 191 21, 191 23, 191 27, 191 33, 191 34, 191 35, 191 36, 191 37, 191 38, 191 39, 191 40, 191 41, 191 42, 191 43, 191 44, 191 45, 191 46, 191 47, 191 48, 191 49, 191 50, 191 60, 191 61, 191 62, 191 63, 191 64, 191 65, 191 86, 192 32, 192 48, 192 51, 192 52, 192 53, 192 54, 192 55, 192 58, 192 59, 192 65, 192 66, 192 67, 192 68, 192 69, 192 70, 192 71, 192 72, 192 73, 192 74, 192 75, 192 76, 192 77, 192 78, 192 79, 194 04, 194 21, 194 31, 194 32, 194 33, 194 34, 194 36, 194 37, 194 39, 194 40, 194 41, 194 42, 194 43, 194 44, 194 45, 194 47, 194 49, 194 51, 194 52, 194 53, 194 54, 194 55, 194 56, 194 57, 194 61, 194 63, 194 64, 194 65, 194 67, 194 68, 194 70, 194 71, 194 72, 194 73, 194 74, 194 75, 194 76, 194 77, 194 78, 194 79, 194 80, 194 91, 194 92
Koordinater (mittpunkt)59.4639, 17.9137
WikidataQ27894678

Befolkningstätheten är beräknad som folkmängd delad med areal.

Sevärt i Upplands Väsby och Sollentuna

  • Gunnes gård — En rekonstruerad bondgård från början av 1000-talet bland gravfält, bronsåldersrösen och runstenar.[3]
  • Edsbergs slott — Slottet från 1760 ligger vid Edsvikens norra spets, omgivet av park och byggnader med kulturverksamhet.[4][11]
  • Hersby hembygdsgård — Uppländsk gårdsmiljö där stenhus, visthusbod och lider står kvar tillsammans med byggnader som flyttats hit.[6]
  • Östra Järvafältet — Promenadstigar, cykelvägar och ridleder går genom reservatets skogar, odlingslandskap och sjömiljöer.[7]

Tätorten Upplands Väsby och Sollentuna

Upplands Väsby och Sollentuna betecknar hos SCB ett sammanhängande bebyggelseområde som sträcker sig över kommungränser. För att räknas som statistisk tätort behöver ett område ha minst 200 folkbokförda invånare. Tätorten avgränsas efter bebyggelsen, medan kommunen är en administrativ indelning. Befolkningssiffran för Upplands Väsby och Sollentuna gäller därför hela tätorten. Den omfattar även bebyggelse som når in i Stockholms kommun från norr. Kommunnamn och tätortsnamn kan alltså delvis vara likadana men ändå syfta på olika geografiska områden. [1][5]

SCB redovisar 159 968 invånare den 31 december 2025 inom den gräns som avgränsades 2023. Med samma tätortsgräns var invånarantalet 156 517 år 2023. Uppgifterna kommer från Befolkningsregistret och gäller personer som var folkbokförda i området på årets sista dag. Basåret talar om vilken geografisk gräns som används; befolkningsåret anger när invånarna räknades. På så sätt går det att följa folkmängden inom samma område över tid. Kommunernas invånarantal avser däremot deras respektive administrativa gränser. [5][1][5]

Gårdar, stationer och bostadsområden

Järnvägen mellan Stockholm och Uppsala byggdes 1866 och gav nya förutsättningar för bebyggelsen i Sollentuna. Till en början fanns här bara stationen i Rotebro. Senare fick också Norrviken och Tureberg stationer. Marken hade tidigare till stor del hört till Sollentunaholm och Edsberg, där arrendebönder, torpare och statare stod för brukandet. Småhus och villor började byggas under tidigt 1900-tal. Efter 1945 ökade byggandet av flerbostadshus, samtidigt som kommundelarna fick centrum. Under miljonprogrammets byggnadsperiod 1965 till 1975 tillkom bland annat området vid Malmvägen. [2]

Sollentunas kommunala historia börjar med att socknen delades i kommun och församling 1863. Landskommunen blev köping 1944, och 1971 bildades dagens kommun. För Upplands Väsbys del går det att följa omvandlingen från jordbruksbygd till industriort i bibliotekets Väsbysamlingen. Böcker och artiklar behandlar arbetarrörelsen och sammanslagningen av Ed, Fresta och Hammarby, men samlingen innehåller även skönlitteratur och andra skrifter. En av titlarna är Upplands Väsby: kulturhistoriska miljöer, utgiven 1988 efter en inventering som Stockholms länsmuseum hade genomfört. [2][12][2][12]

Gunnes gård och vikingatidens gårdsmiljö

Gunnes gård återskapar en vikingatida bondgård från början av 1000-talet och drivs som friluftsmuseum av Upplands Väsby kommun. Den rekonstruerade miljön skildrar gårdens vardagsliv. Runt omkring finns bronsåldersrösen, järnåldersgravfält och runstenar, med djur som betar på gravkullarna. En av stenarna har gett gården dess namn. Inskriften berättar att Vibjörn lät hugga stenen efter sin hustru, Gunnes dotter. Där finns ett minne av en person från den tid som museet försöker göra synlig genom gården och livet där. [3]

Fornslingan börjar strax utanför gårdens grind och går förbi Smedby och Vilunda, vars ursprung ligger i yngre järnåldern. Vita markeringar visar vägen. En stor del av promenaden går på skogsstigar, vilket enligt kommunen gör den svår att ta sig fram på med barnvagn eller rullstol. Gunnes gård är dessutom ett stopp på Upplevelsestråkets Smedbyetapp. Sommartid finns odlingar, djur och aktiviteter i gårdsmiljön. Promenaden i omgivningarna ger möjlighet att se rösen, gravfält och runstenar i anslutning till den rekonstruerade bondgården. [3][9][3][9]

Edsbergs slott och godset vid Edsviken

Edsbergs slott ligger vid Edsvikens norra spets och är ett av Sollentunas herrgårdsbesöksmål. Det nuvarande slottet blev klart 1760. Thure Gustaf Rudbeck hade då låtit riva träpalatset som tidigare stod på platsen. Stenhuset fick samma grund, så källarens valv från 1600-talet är bevarade. Godsets historia går tillbaka till Gabriel Bengtsson Oxenstiernas markköp kring Edsviken, då säteriet Edsbacka bildades av flera gårdar. Slottet hade också två flyglar. Efter branden i den ena 1797 revs den andra kort därpå. Familjen Rudbeck anlade en trädgård efter franskt barockmönster. [4]

År 1955 köpte Sollentuna kommun slottet. Redan under tidigt 1900-tal hade godsets mark börjat delas upp i villatomter i Tureberg, Häggvik och Helenelund. Ekonomibyggnaderna ligger samlade runt en gårdsplan på höjden intill slottet. Några delar är från slottets byggnadstid, medan andra tillkom under 1800-talet. Vid Edsberg fanns även en handelsplats längs vattenvägen mot Uppsala och Sigtuna. Båtarna behövde dras över land mellan Edsviken och Norrviken. På marknaden vid Edsbacka bytte roslagsbor sin fisk mot upplandsböndernas jordbruksprodukter. [4][4]

Utställningar i Edsvik och Väsby Konsthall

Edsvik samlar park och kulturverksamhet kring Edsbergs slott, med konstutställningar i den gamla ladugården vid Stallbacken kultur. Där används båda våningarna som utställningslokaler. Musik och föreläsningar ingår också i verksamheten, och i Skaparverkstan arbetar barn tillsammans med en vuxen. Slottets övervåning används för repetitioner av elever från Kungliga Musikhögskolan, som även ger offentliga konserter. Slottet går att besöka vid guidade visningar. Ute i parken finns gräsmattor för promenader och picknick. Här hålls också Edsbacka marknad och firande på Sveriges nationaldag. [11]

Väsby Konsthall öppnade den 2 september 1995 efter ett initiativ av konstnären Ricardo Donoso. De första lokalerna låg i den gamla Optimusfabriken, uppförd 1908. År 2003 övertog Väsby Konsthalls Vänner ansvaret. Konsthallen har visat allt från måleri och grafik till fotografi, skulptur, textila arbeten och installationer. Jurybedömda salonger återkommer i dess utställningshistoria. När Liljevalchs renoverade sina lokaler 1998 hölls Vårsalongen här. Till verksamheten hör också skolornas egna utställningar samt konstsamtal och föredrag. Mycket av arbetet bakom konsthallen har utförts ideellt. [8][8][11]

Gårdshus och föremål på Hersby

Hersby hembygdsgård bevarar en uppländsk gårdsmiljö med bostadshus i sten och timrade ekonomibyggnader. Gården fick sin nuvarande roll 1937. Från det ursprungliga hemmanet finns Hersbystugan, visthusboden och lidret kvar på plats. Andra byggnader har flyttats hit för att räddas. Hersbystugan är från slutet av 1700-talet. Köket har återställts till en tänkt äldre miljö, medan salen visar en inredning från senare delen av 1800-talet. Visthusbodens våningar användes på olika sätt: nedtill förvarades saltade livsmedel, och på loftet låg spannmål, mjöl och bröd. [6]

Logen kom från Ytterby 1944 och smedjan från Edsberg 1954. I logen visas jordbruksredskap och äldre vagnar; en annan del av byggnaden används för arrangemang. Stallet byggdes under 1890-talet av vedkubbar med kalkbruk och tjänade först som hönshus. Senare blev det stall, och spiltorna är fortfarande kvar. En detalj från järnvägshistorien finns på Turebergsbodens gavel: Rotebro stationsur från 1876. Hersby rymmer därmed både hus från den egna lantbruksgården och byggnader och föremål som bevarats från andra delar av Sollentuna, där husen riskerade rivning. [6][6]

Stigar och gårdslandskap på Östra Järvafältet

Östra Järvafältets naturreservat omfattar Sollentunas del av Järvafältet, nära de tätbebyggda bostadsområdena. Det skyddades 1979 och har en yta på 1 016 hektar. Landskapet växlar mellan åker, betesmark och skog, med både lövträd och barrträd samt våtmarker och sjöar. Stigar och gångvägar korsar reservatet tillsammans med cykelvägar och ridleder. Här finns också järnåldersgravfält och fornborgar. Gårdarna Bög och Väsby bedöms ha sitt ursprung i yngre järnåldern. Kommunens naturskola har sin verksamhet vid Väsby gård i detta äldre odlingslandskap. [7]

Bögs gård är huvudentré till reservatet och har, liksom Väsby gård, en raststuga. Informationsstigar och Floras trädgård hör till det som går att besöka. Länsstyrelsen anger Häggvik som närmaste pendeltågsstation. Det går även att komma in i området från Viby och via en gång- och cykelväg vid Pommernvägen. Östra Järvafältet gränsar till reservaten Västra Järvafältet och Molnsättra, vilket ger utrymme att fortsätta promenaden eller cykelturen genom angränsande reservatsområden. I Östra Järvafältets reservat ska hundar vara kopplade. Eldning är tillåten på anvisade platser som har iordningställts för ändamålet. [7][7]

Upplevelsestråket längs Väsbyån och vid Stora Wäsby

Upplevelsestråket är ett nät av tolv etapper genom Upplands Väsbys natur och kulturmiljöer, sammanlagt drygt 40 kilometer långt. Det går längs de gamla vattenleder mellan Saltsjön och Mälaren som användes redan under vikingatiden. Åsträckan vid Väsbyån mäter 2,9 kilometer och är enligt kommunen stråkets mest centrala och plana etapp. Söderut från stationen följer promenaden ån fram till dagvattendammarna. Den som i stället går norrut kommer till Järnvägsparken och kan fortsätta mot Barockparken vid Stora Wäsby. Det finns bänkar längs Väsbyån för den som vill göra paus. [9]

Stora Wäsbys barockpark anlades under sent 1600-tal efter franska förebilder. Den restaurerade parken har lindar av holländskt ursprung och hör till byggnadsminnet Stora Wäsby. Upplevelsestråket har också en etapp genom Runby. Här bodde Ingrid, som under vikingatiden lät rista Ladbrostenen. I omgivningarna kring Sättra och Kairo går Upplandsleden, med möjlighet till en avstickare till fornborgen och skeppssättningen vid Runsa. Ett annat promenadalternativ i Upplands Väsby är Hälsans stig. Dess slingor är sju kilometer långa, och varje kilometer är utmärkt längs vägen. [9][9]

Bad, stränder och vattenmiljö i Norrviken

Norrviken är en sjö för bad, båtliv och paddling, med varierade stränder där det finns både fisk och fåglar. Vattnet kommer från Vallentunasjön och Fjäturen och rinner vidare genom Edsån till Edssjön i Upplands Väsby. Fisktärna och fiskmås häckar i området. Till fågellivet hör även steglits, stenknäck och mindre hackspett. Bland fiskarna finns abborre, gädda och gös, men också asp, en art som är sällsynt i Sverige. På Sollentunasidan finns de kommunala badplatserna Rotsunda och Torparängen. [10]

Vid Bollstanäs strand följer Upplevelsestråket en trädgårdsstadsmiljö med en bakgrund av handelsträdgårdar. Vintertid används Norrviken även för skridskoåkning. Sjön har dock problem med övergödning och miljögifter. Äldre utsläpp från jästfabriken, tillsammans med avlopps- och dagvatten, har bidragit till vattenproblemen. När hushållen och fabriken anslöts till Käppala reningsverk i slutet av 1960-talet förbättrades kvaliteten. Under sommaren 2020 bottenbehandlades sjön med aluminiumklorid. Behandlingen skulle binda fosfor i sedimenten och därmed minska övergödningen. Norrviken är både ett vatten för friluftsliv och en sjö där det lokala miljöarbetet har satt in åtgärder. [9][10][9][10]

Företag i Upplands Väsby och Sollentuna

Ingen postort i vårt företagsregister motsvarar denna tätort.

I närheten av Upplands Väsby och Sollentuna

Avstånd fågelvägen mellan mittpunkterna.

Största i Stockholms län

Vanliga frågor om Upplands Väsby och Sollentuna

Vad är Upplands Väsby och Sollentuna?

Det är en statistisk tätort i Stockholms län. Dess sammanhängande bebyggelse går över kommungränser och fortsätter också in i Stockholms kommun.[1][5]

Hur många bor i Upplands Väsby och Sollentuna?

Den 31 december 2025 hade tätorten 159 968 invånare enligt SCB. Siffran gäller området inom tätortsgränsen från 2023.[5]

Vilka sevärdheter finns i Upplands Väsby och Sollentuna?

Bland de kulturhistoriska besöksmålen finns Gunnes gård, Edsbergs slott och Hersby hembygdsgård. Konstutställningar visas vid Stallbacken kultur och Väsby Konsthall.[3][4][6][8][11]

Är Gunnes gård en bevarad gård från vikingatiden?

Gunnes gård är rekonstruerad efter en bondgård från början av 1000-talet. Omkring den finns äldre gravfält, bronsåldersrösen och runstenar.[3]

Var finns promenadstråk i området?

På Östra Järvafältet går stigar och gångvägar genom skog och odlingslandskap. Upplevelsestråket i Upplands Väsby har bland annat etapper längs Väsbyån och vid Stora Wäsby.[7][9]

Källor

  1. Tätorter i Sverige · Statistiska centralbyrån · kontrollerad 28 oktober 2026
  2. Sollentunas historia · Sollentuna kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
  3. Om Gunnes gård · Upplands Väsby kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
  4. Edsbergs slott · Stockholms läns museum · kontrollerad 28 oktober 2026
  5. Folkmängd i Upplands Väsby och Sollentuna, tätortsgräns 2023 · Statistiska centralbyrån · kontrollerad 28 oktober 2026
  6. Hersby hembygdsgård · Sollentuna Hembygdsförening · kontrollerad 28 oktober 2026
  7. Östra Järvafältet · Länsstyrelsen Stockholm · kontrollerad 28 oktober 2026
  8. Väsby Konsthalls historik · Väsby Konsthall · kontrollerad 28 oktober 2026
  9. Vandringsleder och strövområden · Upplands Väsby kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
  10. Norrviken, beskrivning och bedömning · Sollentuna kommun, Miljöbarometern · kontrollerad 28 oktober 2026
  11. Om Edsvik · Sollentuna kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
  12. Väsbysamlingen · Upplands Väsby bibliotek · kontrollerad 28 oktober 2026

Ortsdata:

Sidan uppdaterades 28 oktober 2026 · beskrivning 28 oktober 2026. En oberoende informationstjänst. Vi är inte en myndighet. Vid skillnader gäller uppgifterna hos den officiella källan.