Örebro

Örebro i siffror

Befolkningstätheten är beräknad som folkmängd delad med areal.

Sevärt i Örebro

• Örebro slott — På en holme i Svartån står borgen som blev renässansslott, med runda hörntorn kring borggården.^[4]
• Wadköping — Stadsgårdarna och de äldre husen berättar om boende, hantverk och handel i Örebro.^[2]
• Oset och Rynningeviken — Ett kommunalt naturreservat vid Svartån med restaurerade våtmarker och strandängar.^[3]
• Svampen — Från vattentornet, invigt 1958, syns Örebro och landskapet med slätt, skog och sjö.^[9]

Örebros läge och befolkning

Örebro ligger vid Svartån, med en vattenväg som fortsätter mot Hjälmaren och Mälaren. Där landvägarna korsade ån växte staden fram. En rullstensås gjorde vattnet så grunt att det gick att vada över. Så småningom byggdes en bro över grusbankarna, eller örarna som de kallades. Bron fick namnet Örebron. Ortnamnet har alltså sitt ursprung i en äldre vägförbindelse och i gruset som gjorde det möjligt att ta sig över Svartån. [4][12]

Den 31 december 2025 hade Örebro kommun 160 687 folkbokförda invånare enligt Statistiska centralbyrån. Kommunen var då Sveriges sjunde största sett till folkmängden. Motsvarande antal för 2024 var 160 140. Siffrorna avser hela kommunen. De anger därmed folkmängden i ett större administrativt område än själva tätorten Örebro. Eftersom staden och kommunen bär samma namn behöver man skilja på dem när man jämför befolkningsuppgifter eller använder kommunens statistik för att beskriva staden. [1]^[1][4][12]

Järnhandeln och industristadens framväxt

Järnhandeln med Bergslagen präglade det äldre Örebro. Stadens köpmän förmedlade järnet och sålde livsmedel till bergsmännen. Till vintermarknaden Hindersmässan kom människor från Mellansverige. Krig och ekonomiska nedgångar avbröt utvecklingen, men handeln och kontakterna med omgivningen hade fortsatt betydelse för staden. I mars 1854 brann stora delar av centrum. Återuppbyggnaden gav stadskärnan ett annat utseende: de krokiga, smala gatorna ersattes av rakare och bredare gator, och nya stenhus tog plats i centrum. [12]

När industrin växte förändrades både arbetslivet och Örebros stadsbild. Järnvägen skapade nya möjligheter för utvecklingen. Skor och kex blev framträdande produkter under expansionen, samtidigt som nya gator och bostadskvarter byggdes ut. Det var en annan fas i stadens utveckling än den äldre järnhandeln, med tillverkning som satte sin prägel på stadens tillväxt. Den tidigare skoindustrin har sedan försvunnit. I dag omfattar Örebros näringsliv flera industrier och branscher, och universitetet har vuxit som en del av den förändrade staden. [5]^[5][12]

Örebro slott mellan borg och renässans

Örebro slott står på en holme i Svartån och började som en befästning för att skydda bron och samhället omkring den. Hertig Karl, den blivande Karl IX, lät senare omvandla borgen till ett renässansslott. Arbetet pågick från 1573 till 1627. Fyra längor slöt sig kring borggården, med ett runt torn i varje hörn. Slottets utformning har förändrats med användningen, från försvar till kungligt boende och senare förvaltning. [4]

Mycket av det yttre man ser i dag tillkom vid restaureringen från 1897 till 1901. Då knackades putsen bort från fasaderna och naturstenen kom fram. Tornen byggdes på. Arbetet följde nationalromantiska ideal och gav byggnaden dess tydliga prägel av Vasarenässans. Även interiörerna har restaurerats: från 1992 till 1993 arbetade man med de två översta våningarna för att återge dem renässanskaraktären. Örebro slott är skyddat som statligt byggnadsminne och ligger inom den centrala stadsmiljö som är riksintresse för kulturmiljövården. [4]^[4]

Nikolaikyrkan vid Stortorget

S:t Nicolai kyrka, eller Nikolaikyrkan, är Örebros medeltida huvudkyrka vid Stortorget. Den började byggas under andra hälften av 1200-talet och stod troligen färdig vid mitten av 1300-talet. Både den norra och den södra portalen är medeltida. Kyrkorummet är treskeppigt, med ribbvalv och putsade väggar, medan pelarna visar den finhuggna kalkstenen. Utsidan förändrades påtagligt vid senare restaureringar. Inne i kyrkan finns mer kvar av den äldre karaktären, vilket märks i rummets uppbyggnad och material. [10]

Här begravdes Engelbrekt 1436. Kyrkan var också platsen där Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk tronföljare 1810, innan han blev Karl XIV Johan. Engelbrektskapellet är tillägnat riksföreståndarens minne, men det kapell som finns i dag byggdes under en senare restaurering. Flera glasmålningar bygger på förlagor av Carl Almquist. Till de yngre inventarierna hör Erik Grates predikstol från 1939, utförd i granit. Kyrkan rymmer därmed arbeten från flera tider, såväl i själva byggnaden som i inredningen. [10]^[10]

Stadsgårdar och hantverk i Wadköping

Wadköping samlar äldre hus och stadsgårdar som har flyttats hit från Örebro och omgivande trakter för att bevaras. Området invigdes 1965. Bostad, verkstad och ekonomibyggnader kunde förr ligga på samma gård, och den blandningen går att följa mellan husen. Namnen berättar ofta om tidigare boende eller deras yrken. I Handskmakaregården hörde hantverkarens bostad ihop med verkstaden och med gesällerna som lärde sig arbetet där. [2]

I Cajsa Wargs hus, en gästabudsstuga från 1600-talet, hölls fester på övervåningen. Bottenvåningen användes för gäster och förvaring. Kungsstugan har bevarade väggmålningar och rum som visar hur huset tidigare användes som förråd och gäststuga. Skomakaregården hyste flera yrkesgrupper utöver skomakarna. Där fanns också en åkaregård, så att bönder kunde lämna hästarna medan de uträttade ärenden i Örebro. Gårdarnas olika funktioner berättar om ett stadsliv där boendet låg nära hantverket, handeln och transporterna. De bevarade husen visar därför hur vardagens arbete och bostäder var ordnade tillsammans. [2]^[2]

Promenader och odling i Stadsparken

Stadsparken är ett promenadområde i Örebro med tematrädgårdar, planteringar, lekplatser och en scen. Det växande intresset för trädgårdsodling låg bakom anläggningen. Trädgårdsföreningen som M. E. Bäckström hade bildat köpte marken 1863, och 1871 byggdes det första växthuset. År 1971 övertog kommunen området. Odlingen har fortsatt att vara en del av miljön i både parken och den angränsande stadsträdgården, som utvecklats genom föreningens arbete och den senare kommunala förvaltningen. [7]

Rosengården invigdes 1997 och Örtagården året därpå, 1998. Magnolialunden rymmer perennrabatter och en trädgård med japansk inspiration. Där parken går över i Skytteparken ligger Rhododendronparken. Barnens leklandskap omfattar Lilla Wadköping och Sprayparken, tillsammans med gungor och klätterställningar. Den angränsande Stora holmen har ett litet tåg och en trafiklekplats. I Stadsträdgården finns växthus och odlingar som även används i skolornas undervisning. Under en promenad kan man alltså växla mellan de olika trädgårdsrummen och de delar som är avsedda för lek. [7]^[7]

Naturreservatet Oset och Rynningeviken

Oset och Rynningeviken är ett kommunalt naturreservat med våtmarker och strandmiljöer längs Svartån. Ån skiljer områdets olika delar åt. I norr finns Rynningevikens beteshagar, strandskogar, strandängar och grunda vassvikar. På södra sidan ligger Osets fågelrika våtmarker. En del av marken var tidigare soptipp och industriområde. Efter ett långvarigt restaureringsarbete har den blivit naturmark, så det landskap man möter här bär också på en historia av förändrad markanvändning. [3]

Oset blev skyddat 1968 och Rynningeviken 1995. Områdena har sedan utvidgats och förenats till ett reservat på cirka 740 hektar, förvaltat av Örebro kommun. Stigar, rastplatser och information hjälper besökaren att ta sig fram. Delar ingår i Natura 2000, och området omfattas av Ramsarkonventionens våtmarksskydd. Besöksreglerna tar hänsyn till naturvården: hunden ska vara kopplad och eld får göras upp enbart på anvisade platser. Följ också skyltningen i terrängen, eftersom särskilda begränsningar gäller i vissa delar av reservatet. [3]^[3]

Herrgården och industrimiljön i Karlslund

Karlslund är ett kommunalt kulturreservat med herrgård, parker, beteshagar och äldre industribyggnader vid Svartån. Herrgårdens huvudbyggnad uppfördes från 1804 till 1807. Källaren rymde kök och ekonomiutrymmen, familjen bodde på bottenvåningen och övervåningen planerades för representation. Vid renoveringen 1819 fick rummen dekorativa ornament. Då sattes också en handtryckt tapet med motiv från franska hamnar upp. Våningarnas användning och inredningen visar hur vardagsliv och representation fick olika utrymmen i samma hus. [8]

Längs ån finns byggnaderna som använde vattenkraften. Kraftstationen från 1897 försåg gårdens verksamheter med elektricitet. Kvarnen byggdes upp efter en brand 1889 och fick då det utseende den har i dag. Nu finns museet Tekniska kvarnen i byggnaden. Intill ligger ett spannmålsmagasin, murat av tegel från gårdens eget tegelbruk. Äldre jordbruk har också lämnat spår: i Hästhagen finns ryggade åkrar. För den som vill cykla till Karlslund går Åleden västerut längs Svartån. Kulturreservatet går även att nå med buss från staden. [8]^[8]

Utsikten från Svampen

Svampen är ett vattentorn och besöksmål i norra Örebro, 58 meter högt och invigt 1958. Sune Lindström ritade tornet för en stad som behövde mer dricksvatten när den växte. Den breda hatten och den smalare foten ger byggnaden dess svampform. Hatten byggdes först på marken. Sedan lyftes den stegvis medan foten blev färdig, en byggmetod som hör ihop med tornets välkända silhuett. Vattenförsörjningen gav på så sätt Örebro ett modernt landmärke. [9]

Från tornet ser man ut över Örebro och vidare över slätt, skog och sjö. Besökare tar hissen upp. I Svampen finns också restaurang och kafé, och musik och andra evenemang förekommer här. Runt tornet ligger grönytor, en lekpark och en minigolfbana. Svampen har ett annat ursprung än stadens medeltida byggnader: det byggdes för den moderna stadens vattenbehov och används även som utsiktsplats. Byggnadens form och möjligheten att se omgivningarna från ovan är båda delar av ett besök. [9]^[9]

Utbildning och kultur vid universitetet och ån

Örebro universitet och Kulturkvarteret hör till stadens miljöer för utbildning och kultur. Universitetet bildades 1999 och invigdes den 6 februari. Dess föregångare, Högskolan i Örebro, hade tillkommit 1977 genom att flera utbildningar fördes samman. Sedan dess har verksamheten utvecklats inom bland annat medicin, juridik och musik. År 2004 flyttade Musikhögskolan in i nya lokaler på campus. Campus USÖ, för medicinsk utbildning, invigdes 2014. De tidigare separata utbildningarna har på det sättet blivit del av ett universitet med flera ämnesområden. [6]

Vid Svartån ligger Kulturkvarteret, som invigdes sommaren 2021. Ingrid Alerås och Andreas Henriksson vid Wingårdhs arkitekter ritade byggnaden med anknytning till Konserthuset och det gamla Riksbankshuset. Biblioteket och scenen Volymen finns på entréplanet. Huset rymmer också undervisningsrum och andra rum för kulturell verksamhet. I inredningen återkommer askparkett och björkpanel. Tillsammans med Örebros slott, kyrka och bevarade trähus i Wadköping ger den nya byggnaden exempel på arkitektur från olika tider i staden. [11]^[6][11]

Företag i Örebro

Företagsstatistik per postort finns på tätorternas sidor nedan.

Alla företag med postorten ÖREBRO (29 315) →

Postorten ÖREBRO delas med andra orter med samma namn.

Tätorter i kommunen

• Örebro130 011
• Vintrosa3 158
• Hovsta2 709
• Ekeby-Almby2 195
• Garphyttan1 571
• Odensbacken1 240
• Norra Bro1 098
• Stora Mellösa841
• Glanshammar787
• Latorpsbruk759
• Ölmbrotorp512
• Runnaby443
• Gällersta, Södra Bro och Gällerstafallen301
• Hampetorp296
• Läppe268

och 2 tätorter till

I närheten av Örebro

• Kumla18,1 km
• Lekeberg23 km
• Hallsberg23,7 km
• Nora28,9 km
• Lindesberg34,5 km
• Arboga37,9 km
• Karlskoga39,5 km
• Degerfors44,6 km

Avstånd fågelvägen mellan mittpunkterna.

Största i Örebro län

• Karlskoga30 128
• Lindesberg23 014
• Kumla22 665
• Hallsberg16 082
• Askersund11 382
• Nora10 603
• Degerfors9 237
• Lekeberg8 608
• Hällefors6 269
• Laxå5 397
• Ljusnarsberg4 290

Vanliga frågor om Örebro

Källor

1. Befolkningsstatistik helåret 2025 · Statistiska centralbyrån · kontrollerad 28 oktober 2026
2. Om Wadköping · Örebro kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
3. Oset och Rynningeviken · Länsstyrelsen Örebro län · kontrollerad 28 oktober 2026
4. Örebro slott · Länsstyrelsen Örebro län · kontrollerad 28 oktober 2026
5. Slottets historia · Örebro slott · kontrollerad 28 oktober 2026
6. Fakta om universitetet · Örebro universitet · kontrollerad 28 oktober 2026
7. Stadsparken med stadsträdgården · Örebro kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
8. Karlslund · Länsstyrelsen Örebro län · kontrollerad 28 oktober 2026
9. Kika och fika på Svampen · Visit Örebro · kontrollerad 28 oktober 2026
10. Historien om S:t Nicolai kyrka · Svenska kyrkan i Örebro · kontrollerad 28 oktober 2026
11. Fakta om byggnaden · Örebro kommun, Kulturkvarteret · kontrollerad 28 oktober 2026
12. Örebros historia · Örebro stadsarkiv · kontrollerad 28 oktober 2026

Ortsdata:

• SCB – Statistiska centralbyrån
• SCB – Statistikdatabasen
• Wikidata
• Wikipedia
• Företag: Bolagsverket och SCB:s företagsregister.

Sidan uppdaterades 28 oktober 2026 · beskrivning 28 oktober 2026. En oberoende informationstjänst. Vi är inte en myndighet. Vid skillnader gäller uppgifterna hos den officiella källan.