Företag, organisationer och enskild näringsverksamhet från Bolagsverket och SCB, med kompletterande LEI-uppgifter. Enskilda näringsidkare visas med ett eget profil-ID, postort och utvalda verksamhetsuppgifter; personnummer och detaljerade adresser publiceras inte.

Kommun · Östergötlands län

Linköping

Linköping är en kommun i Östergötlands län (kommunkod 0580). Folkmängden var 168 714 år 2025 och arealen 1 433,8 km². Postnummer: 581 11, 581 17, 581 28, 581 81 och 140 till.

Källor: SCB, Wikidata, GeoNames · uppgifter per 28 oktober 2026.

Linköpings stadshus
Linköpings stadshus · Foto: Erik G Svensson · Källa: Wikimedia Commons · CC BY 3.0 · bilden är förminskad, WebP-format

Linköping är en stad och kommun i Östergötlands län, känd för domkyrkan, universitetet och sina flyghistoriska samlingar. Den 31 december 2025 hade kommunen 168 714 invånare. Centrum rymmer en medeltida katedral och ett slott från biskoparnas tid. I Gamla Linköpings flyttade trähus möter man äldre stadsliv. För utflykter till fots, med cykel eller på vattnet finns Tinnerö eklandskap och Kinda kanal.

Linköping i siffror

Fakta om Linköping (0580)
Kommunkod0580
TypKommun
LänÖstergötlands län
Folkmängd168 714 invånare (2025)
Areal1 433,8 km²
Befolkningstäthet (beräknad)117,7 / km²
Postnummer581 11, 581 17, 581 28, 581 81, 581 83, 581 86, 581 87, 582 12, 582 13, 582 14, 582 15, 582 16, 582 17, 582 18, 582 19, 582 20, 582 21, 582 22, 582 23, 582 24, 582 25, 582 26, 582 27, 582 28, 582 29, 582 30, 582 31, 582 32, 582 33, 582 34, 582 35, 582 36, 582 37, 582 38, 582 39, 582 41, 582 42, 582 43, 582 44, 582 46, 582 47, 582 48, 582 49, 582 52, 582 54, 582 55, 582 56, 582 72, 582 73, 582 74, 582 76, 582 77, 582 78, 583 26, 583 27, 583 28, 583 29, 583 30, 583 32, 583 33, 583 35, 583 37, 583 38, 583 60, 583 72, 583 91, 583 93, 583 94, 584 22, 584 30, 584 31, 584 32, 584 33, 584 34, 584 35, 584 36, 584 37, 584 39, 585 62, 585 63, 585 64, 585 65, 585 71, 585 73, 585 74, 585 75, 585 92, 585 93, 585 96, 585 97, 585 98, 585 99, 586 42, 586 43, 586 44, 586 47, 586 62, 586 63, 587 21, 587 23, 587 24, 587 25, 587 26, 587 27, 587 29, 587 31, 587 32, 587 35, 587 36, 587 37, 587 39, 587 50, 587 51, 587 52, 587 53, 587 54, 587 58, 589 21, 589 23, 589 25, 589 29, 589 33, 589 39, 589 41, 589 43, 589 51, 589 52, 589 53, 589 55, 589 57, 589 61, 589 63, 589 65, 590 45, 590 47, 590 48, 590 49, 590 52, 590 53, 590 69, 590 73, 590 74, 590 75, 590 77
Koordinater (mittpunkt)58.4000, 15.6167
WikidataQ499410

Befolkningstätheten är beräknad som folkmängd delad med areal.

Sevärt i Linköping

  • Linköpings domkyrka — Gotisk kyrka i kalksten med medeltida inventarier. Det nuvarande tornet blev klart 1886.[1]
  • Gamla Linköping — Trähus som flyttats hit, kullerstensgränder och museimiljöer i stadskvarteren och vid Valla gård.[3][12]
  • Flygvapenmuseum — Flygplan ur militärflygets historia och vraket av DC-3:an som försvann 1952.[4][9]
  • Tinnerö eklandskap — Ekhagar och våtmarker i ett naturreservat för promenader, cykelutflykter och fågelskådning.[8]

Linköpings kommun och vägarna till staden

Linköpings kommun hade enligt Statistiska centralbyrån, SCB, 168 714 folkbokförda invånare den 31 december 2025. Siffran avser kommunen i sin helhet. I SCB:s lista över de största kommunerna följer Linköping efter Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Befolkningsförändringen från 2024 var 0,4 procent. Folkbokföringen ligger till grund för statistiken. Sedan referensåret 2025 lägger SCB till en liten kontrollerad slumpmässig osäkerhet i uppgifterna för att skydda enskilda personer. Därför kan summan av redovisade delar skilja sig från den redovisade totalen. [2]

E4 och stambanan mellan Stockholm och Malmö passerar Linköping. Centralt i staden ligger Linköpings resecentrum, där fjärrtåg och pendeltåg ansluter till bussar. Fjärrbussterminalen finns alldeles intill. Östgötatrafikens bussar och pendeltåg kan användas för att fortsätta resan i området. Med bil når man västra Linköping via riksväg 34, som passerar universitetet och Mjärdevi. Riksväg 35 leder in i den östra delen av staden vid bland annat Saab och flygplatsen Linköping City Airport. [13][2][13]

Domkyrkans kalksten och medeltida inventarier

Linköpings domkyrka är en gotisk hallkyrka av kalksten, där byggnaden och inventarierna kommer från skilda epoker. Föregångaren var en romansk basilika som stod här under 1100-talet. Biskop Bengt av Folkungaätten fick påvens tillstånd att bygga ut kyrkan under 1230-talet. Arbetet omfattade ett tvärskepp och ett nytt kor åt öster. Det gamla långhuset revs sedan när bygget fortsatte i större skala. Digerdöden avbröt arbetet under 1300-talet. Först vid början av 1500-talet var den medeltida kyrkan färdigbyggd. [1]

I arkitekturen syns engelska inslag som blindarkader och bladmaskaroner. Även tyska hantverkare arbetade med katedralen. Ett triumfkrucifix från 1300-talet och en tysk bronsdopfunt från 1400-talet finns kvar från medeltiden. Färgrester på stenfigurerna visar att interiören tidigare varit rikt målad. Tornet som står här i dag blev färdigt 1886 efter Helgo Zettervalls ritningar. Före det stod ett torn från Carl Hårlemans tid, uppfört där kyrkan tidigare hade haft sin västra praktgavel. [1][1]

Linköpings slott och museet i norra flygeln

Linköpings slott började byggas under 1100-talet som en biskopsgård och har varit landshövdingens residens i Östergötlands län sedan 1795. En kalkstenskällare och en representationsbyggnad av kalksten ingår i den västra längans äldre delar. När biskoparnas egendom drogs in vid reformationen gjorde Gustav Vasa biskopsgården till ett kungligt slott. Fasaderna och gavlarna har därefter byggts om i flera omgångar. I den norra flygeln finns Linköpings slotts- och domkyrkomuseum. Det invigdes år 2000 och har sin ingång från den inre borggården. [5][11]

Modeller i tre dimensioner visar hur byggnaden förändrats från biskopsborg till kungligt slott och vidare till landshövdingeresidens. Skattkammarens samlingar omfattar kyrkligt silver och textilier från sent 1300-tal och framåt. En medeltida relikask har digitaliserats och kan undersökas av besökaren. Museet berättar också om slaget vid Stångebro och dess efterspel, Linköpings blodbad våren 1600. I utställningarna möter man dessutom biskop Hans Brask och Gustav Vasa när de firar jul på Linköpings slott 1523. [11][5][11]

Gamla Linköping med stadskvarter och Valla gård

Gamla Linköping visar äldre boende och arbete i ett friluftsmuseum med flyttade trähus. Det ligger 2 kilometer väster om centrala Linköping. Ett hundratal trähus bildar stadskvarteren, med kullerstensgränder, bakgårdar och historiska trädgårdar. Omkring 25 museimiljöer och utställningar finns i kvarteren och vid Valla gård, museets lantliga del. Butiker och hantverksmiljöer hör till området, som även har teaterscener och en dansbana. Intill ligger Vallaskogens naturreservat med stråk för den som vill promenera vidare från museimiljöerna. [3][12]

Bakom museet låg 1940-talets diskussioner om att bevara äldre byggnader och ordna ett strövområde för Linköpingsborna. Skansen i Stockholm var förebilden. Först att flyttas hit var Huitfeltska gården 1950. Man tog ned stockarna, märkte dem och transporterade dem till platsen där gården byggdes upp igen. Ett hus från Nygatan flyttades 1952 helt, utan att monteras ned. År 1953 kom namnet Gamla Linköping med i stadsplanen. Valla gård ligger på andra sidan Vallaskogen och har äldre gårdsmiljöer samt bland annat Järnvägsmuseet och Vagnsmuseet. [12][3][12]

Flyghistoria och DC-3:an på Flygvapenmuseum

Flygvapenmuseum berättar om det svenska militärflyget genom flygplan och andra föremål. Utställningarna tar upp flygvapnets framväxt, Sverige under kalla kriget och den försvunna DC-3:an. Här finns även Flyglabbet, som är ett science center, och flygsimulatorer. I Linköping utvecklades flygindustrin när Saab och ASJ-A gick samman 1939. Under andra världskriget kunde teknik inte importeras och en inhemsk flygindustri behövde byggas upp. Många ingenjörer anställdes för arbetet. [4][12]

Den DC-3:a som nu finns på museet lyfte från Bromma den 13 juni 1952. Åtta personer deltog i det hemliga spaningsuppdraget. Radiokontakten bröts efter två timmar, och en räddningsinsats sattes i gång. De anhöriga fick sedan leva länge i ovisshet. Mer än 50 år gick innan flygplanet återfanns. Det nedskjutna planet bärgades från Östersjöns botten utanför Gotska Sandön och har sedan 2010 visats i en specialbyggd monter på Flygvapenmuseum. Vraket går att se på nära håll i berättelsen om flygningen och försvinnandet. [9][4][9][12]

Från domkyrkans skola till Linköpings universitet

Linköpings universitet blev universitet 1975 efter föregående årtiondes utbyggnad av högskoleverksamheten. Stadens utbildningshistoria går tillbaka till medeltidens skola vid domkyrkan, som hade internationella kontakter och ett eget studenthem i Paris. Katedralskolan blev Sveriges tredje gymnasium 1627. Folkskollärarseminariet började sin verksamhet 1843. För den moderna högskolan kom riksdagens beslut 1965 om att inrätta en universitetsfilial och en teknisk och medicinsk högskola. Hösten 1967 började filialens undervisning i centrala Linköping. En tidigare linnefabrik var en av lokalerna som togs i bruk. [6]

År 1970 kunde utbildning och forskning börja flytta ut till nybyggda Campus Valla. Först färdiga var A-huset och B-huset. Samma år bildades Linköpings högskola med en teknisk, en medicinsk och en filosofisk fakultet. Civilingenjörsutbildningar i industriell ekonomi och i teknisk fysik och elektroteknik hade startat 1969. Datateknik tillkom 1975. Verksamheten har också vuxit på andra orter. Campus Norrköping invigdes 1997. Malmstens utbildningar i möbeldesign och hantverk blev en del av Linköpings universitet år 2000. [6][6]

Trädgårdsföreningen från odling till parkmiljö

Trädgårdsföreningens park började anläggas efter att föreningen bildats på Linköpings slott den 22 mars 1859. Man ville lära ut odling och uppmuntra husbehovsodling samt odling av fruktträd i Östergötland. Carl Ferdinand Liepe, som var trädgårdsdirektör, ritade den första planen. År 1860 fick parken gångar och fontäner, och man planterade fruktträd tillsammans med parkträd och buskar. Husen vid huvudentrén började byggas 1864. När föreningen upplöstes 1894 blev egendomen en kommunal stiftelse. Överlåtelsen hade ett villkor: parken skulle behållas för det ändamål som den anlagts för. [7]

Bland de historiska byggnaderna finns utsiktstornet Belvederen, färdigt 1881. Vid en senare upprustning återfick entréhusen sitt ursprungliga utseende. Det förnyade entrépartiet invigdes 2001. Intill växthusen byggdes 2004 ett glasprisma med en höjd på 17 meter. Där skulle medelhavsväxterna från parken övervintra tillsammans med subtropiska nyttoväxter som kunde användas i undervisning. Äldre byggnadshistoria finns också i Krogfallsgården, en stor parstuga från 1740-talet. Den flyttades 1913 till Trädgårdsföreningen från Västra Eneby socken i Kinda. [7][7]

Promenader bland Tinnerös ekhagar och våtmarker

Tinnerö eklandskap är ett naturreservat där stadens bebyggelse möter ett beteslandskap med ekhagar, skog och fågelrika våtmarker. På kommunens sida i Naturkartan anges reservatets yta till 682 hektar. Linköpings kommun förvaltar området, som även är skyddat inom Natura 2000. Man kan promenera, skåda fågel eller följa de slingrande grusvägarna på cykel. Öppna hagmarker avlöser skog och vattenmiljöer. Det går därför att välja mellan en utflykt genom beteslandskapet och att tillbringa mer av besöket vid våtmarkerna. [8]

Vid Smedstad dammar, Frökärret och Rosenkällasjön finns anordningar för besökare, med parkering, informationstavlor, rastplatser och dass. Reservatet har flera ingångar. Till de norra delarna kan gående och cyklister ta sig över broarna vid Haningeleden eller genom tunneln under Lambohovsleden. Den som kommer till hållplatsen Djurgården kan följa Tinneröstigen in i Tinnerö. Det ger flera möjliga startpunkter för utflykten. Informationstavlorna vid de större besöksområdena ger vägledning när man kommit fram och vill orientera sig inför en promenad i eklandskapet. [8][8]

Kinda kanals slussar, båtfärder och paddelvatten

Kinda kanal sträcker sig 80 kilometer från Linköping i norr till Horn och Hycklinge i söder och har 15 handdrivna slussar. Med egen fritidsbåt kan man följa vattenvägen genom Östergötland. M/S Kind trafikerar också kanalen med passagerarbåtsturer. För en utflykt på land finns möjligheten att gå eller cykla längs vattnet. Man kan låta slussmiljöerna stå i centrum för besöket eller välja att följa naturen vid stränderna. Mellan Linköping och orterna längre söderut ändrar kanalen karaktär under färden. [10]

Paddling är ett annat sätt att färdas på Kinda kanal och genom de sammanhängande sjöarna. Alla slussar har kanotbryggor så att kanoten kan lyftas förbi. På de stora sjöarna i söder kan man paddla utan att behöva slussa. Via Roxen har vattenvägen till Linköping även förbindelse med Göta kanal. Båtar kan gå från Bergs slussar över sjön och sedan fortsätta in på Kinda kanal mot Linköpings centrum. En sådan färd kan omfatta flera delar av kommunens kanalområden och ge både slussmiljöer och sjölandskap längs vägen. [10][13][10][13]

Företag i Linköping

Företagsstatistik per postort finns på tätorternas sidor nedan.

Alla företag med postorten LINKÖPING (27 191) →

Postorten LINKÖPING delas med andra orter med samma namn.

Tätorter i kommunen

och 7 tätorter till

I närheten av Linköping

Avstånd fågelvägen mellan mittpunkterna.

Största i Östergötlands län

Vanliga frågor om Linköping

Hur många invånare har Linköping?

Den 31 december 2025 hade Linköpings kommun 168 714 folkbokförda invånare enligt SCB. Siffran gäller hela kommunen.[2]

Vilka sevärdheter finns i Linköping?

Bland Linköpings besöksmål finns domkyrkan, slottet, Gamla Linköping och Flygvapenmuseum. För naturutflykter finns Tinnerö eklandskap.[1][3][4][5][8]

Var ligger Gamla Linköping?

Friluftsmuseet Gamla Linköping ligger 2 kilometer väster om centrala Linköping. Där finns flyttade trähus och museimiljöer både i stadskvarteren och vid Valla gård.[3]

När blev Linköpings universitet ett universitet?

År 1975 blev Linköpings högskola universitet. Flytten av utbildning och forskning till Campus Valla hade börjat 1970.[6]

Kan man paddla på Kinda kanal?

Ja, det finns paddelvatten på Kinda kanal och i sjöarna som ingår i systemet. Kanotbryggor vid slussarna gör det möjligt att lyfta kanoten förbi.[10]

Källor

  1. Domkyrkans historia · Linköpings domkyrkopastorat · kontrollerad 28 oktober 2026
  2. Lägsta folkökningen på 25 år · Statistiska centralbyrån · kontrollerad 28 oktober 2026
  3. Gamla Linköping · Visit Linköping · kontrollerad 28 oktober 2026
  4. Utställningar på Flygvapenmuseum · Flygvapenmuseum · kontrollerad 28 oktober 2026
  5. Linköpings slott · Statens fastighetsverk · kontrollerad 28 oktober 2026
  6. Linköpings universitets historia · Linköpings universitet · kontrollerad 28 oktober 2026
  7. Parkens historia: Trädgårdsföreningen · Linköpings kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
  8. Tinnerö eklandskap · Linköpings kommun, Naturkartan · kontrollerad 28 oktober 2026
  9. DC-3:ans historia · Flygvapenmuseum · kontrollerad 28 oktober 2026
  10. Kinda kanal · Visit Linköping · kontrollerad 28 oktober 2026
  11. Linköpings slotts- och domkyrkomuseum · Linköpings domkyrkopastorat · kontrollerad 28 oktober 2026
  12. 1940 till 1970: Expansion och omstrukturering · Linköpings historia, Linköpings kommun · kontrollerad 28 oktober 2026
  13. Resa till Linköping · Visit Linköping · kontrollerad 28 oktober 2026

Ortsdata:

Sidan uppdaterades 28 oktober 2026 · beskrivning 28 oktober 2026. En oberoende informationstjänst. Vi är inte en myndighet. Vid skillnader gäller uppgifterna hos den officiella källan.